dustbuster

Jag har satt ner foten nu och protesterat! Igår var jag inte att leka med, ska jag säja. Min arbetsplats liknade en sophög, och jag kände att jag fick nog..... Tänkte blogga om detta igår, med denna sidan hade låst sej, så jag kom aldrig in.
Hur som helst, så såg det för j-igt ut på jobbet, så jag vägrade städa den del som inte skulle påverka skolidrotten så mycket - läktaren. Jag ville ha dit nån som skulle se förödelsen, mer än jag, så jag försökte med vaktis. Men han var ju naturligtvis sjuk denna dag. Ringde min chef, som skulle titta in om han hann..... Han kom aldrig. Ringde så kultur&fritdsnämnden, för att föra fram mitt ärende där, men den ansvarige var naturligtvis också sjuk.
Förstår ni hur frustrerande detta var?
Vid lunch kom så skolans rektor förbi och då såg jag min chans! Så han fick vackert sitta av cykeln och komma in och titta, han tyckte också det så bedrövligt ut, och skulle se vad han kunde göra åt saken..... 

Det hela resulterade i att handbollsföreningen tydligen tills idag, fått en tillsägelse från högre ort. För idag fick jag en ursäkt från dem.....
Men, jag var ganska svårflörtad idag också, och sa att jag var trött på deras sätt. Jag sa att jag gärna vill ha ett möte med ledarna (som ansvarar för (o)-ordningen) för att kunna tala om för dem vad mitt arbete egentligen går ut på. Och det är inte att plocka upp deras skit. Vilken skräcktant jag är alltså........
Så. Nu har jag fått ur mej detta!
Vad mycket energi sånt här tar av en, energi som man behöver för att göra sitt egentliga arbete. Men man får offra sej för den goda sakens skull. Hoppas bara att det ger resultat.

Dagen :-)  "Man ska alltid hoppas på det bästa,
                  det värsta kommer av sig självt...."

Ha det gött!!