dustbuster

Har inte haft så mycket tid över till att sitta här och blogga på ett tag. Trist. Men nu tar jag nya tag. Allt är väl ungefär som vanligt, inga större skandaler, (jo förresten, men dom behåller jag för mej själv än så länge.....) Nyfiken nu, va?!
Jobbet flyter på, det är samma som alltid som ska göras, bara i olika kvantiteter....
Jag blev osams med städmopeden en morgon denna veckan, den ville knappt röra sej överhuvudtaget, man kunde ha promenerat förbi utan problem, så sakta gick den. Så nu fick jag nog. Jag ringde chefen och sa mitt hjärtas mening, att vi behöver köpa in en ny.
Så nu ska vi investera i en ny städmoppe. Så nu ryker väl chefens budget åt fanders.....Men det är ju tämligen hopplöst att försöka arbeta med halvtaskiga arbetsredskap, helst när man har bråttom där på morgonkvisten.
Jag är ju som bekant ingen morgonmänniska.
Denna veckan har jag lyckats försova mej 2 morgnar...... Ändå sitter jag inte uppe och ugglar på kvällarna, utan lägger mej precs som vanligt. Kan det var vårtröttheten som satt in??
Nåja. med hopp om en bra helg, lite fint väder och lite gott att äta, ska det nog rätta till sej.

Ett tankvärt ord också, förståss: " Jag kanske inte har kommit dit jag strävade efter att komma,
                                                             men jag tror att jag har hamnat där jag behöver vara".