trötta måndag
Då var det måndag igen, med allt vad det innebär. Ganska jobbigt att behöva vakna till väckarklockans envisa skrällande och ta tag i alla måsten igen. Jag vet att jag har massor av jobb på måndagar, det är den tuffaste arbetsdagen för min del. På idrottshallen har det varit fullt ös mer eller mindre från fre-sön.Massor av besökare som har skvimpat ut kaffe och läsk både här och där, spottat ut godis lite här, några killar har som vanligt helt och hållet helt missat toastolen när de varit kissnödiga. Det första jag gör när jag kommer till jobbet är att ta fram min städ-moped. Den är värd sin vikt i guld. Mopeden har ett stativ på framdelen, på det stativet sitter ett slags mopp-garn. Detta gör moppningen av hallarna till ett rent nöje, jag slipper ju gå runt, runt i en hel evighet. Istället sitter jag nu i godan ro och kör runt denna moped, som gör grovgörat. Jag brukar oftast sitta och lyssna på radion under tiden, och har det riktigt trevligt en stund. Men sen börjar det riktigt jobbiga. Städa omklädningsrum, toaletter och duschar. Jodå, det syntes idag också att det varit mycket besökare. Många sådana och slarviga. En del kvarglömda kläder och skor får man också ta hand om. Ibland undrar man, hur kan man glömma sina nästan nya Nike-skor eller sin vinterjacka när det är svinkallt ute? Och det är inte alltid som folk kommer tillbaka för att leta efter dem heller. De kläder som inte hämtas under terminen, skänker vi bort till välgörenhet.
Imorgon måste jag vara pigg och alert. Jag ska ha lönesamtal med min chef, och då vill man ju vara skärpt. Fast någon större löneförhöjning vågar man väl inte hoppas på. Men, man ska ju aldrig säja aldrig. I dagens läge får man ju vara glad för att överhuvudtaget ha ett jobb, även om lönen inte är den bästa. Det är jag.
