beslutsångest
Igår dök chiefen upp på min arbetsplats, som vanligt lite lagom stressad. Han utrryckte önskan om att få besked om min eventuella fortsatta tjänst, den som jag har nu på prov, utöver min ordinarie tjänst. Jag blev lite (läs:mycket ) förvånad, eftersom provperioden sträcker sig till 15/7.
Utan någon förvarning dök han nu upp, och ville ha ett snabbt svar. Ville skriva ut nytt kontrakt omgående.
Jag sparkade naturligtvis bakut.......
Eftersom det fortfarande finns lite oklarheter angående schemaläggningar och annat, vägrade jag att ge ett svar, sa att jag behövde tänka igenom detta klart. Det blev ju så att jag idag då, har ringt upp schemaläggaren på vår skola och försökt förklara läget. Det var ju inte helt enkelt.
Men till sist tror och hoppas jag att han förstod, Det är ju väldans viktigt att alla tider stämmer överens, när man kommer tillbaka efter semester och sommarlov. Det är ju betydligt svårare att försöka gå in och ändra ett redan utlagt skolschema. Jag fick igenom för några år sedan att min städ-tid, som gäller skurning av hallarna, finns med på det vanliga skolschemat. Då ser ju alla berörda, att det är min tid där, och man slipper tråkiga diskussioner.
Efter att detta ingav mej hopp om att det ska fungera, ringde jag då upp chiefen och föreslog en förlängning på en viss tid, för att då kunna utvärdera hur det funkat. Det köpte han.
Puh!
Efter allt detta dividerande hit o dit, kunde jag till sist käka lite frukost och fortsätta med städningen, dock något litet trött......
Nu frågar jag mig bara "blev det rätt nu?" Man får ju hoppas det.
Idag passar väl detta kloka ord bra: "Att bestämma sig är som att bädda en säng,
För det mesta underlättar det att ha någon
som hjälper till...."
.....
